sessen å lessen å bajs

jaa va ska man säga om idag annat än att den var så otroligt tråkig !
fick kämpa mig igenom den, men då är det tur att mina underbara vänner finns där.
Igår så for jag å hanna till ruben å spela kort å så, det var riktigt roligt. sen for vi vidare till hanna å sov där. myspys var det !

det kliar i hela kroppen känner att jag måset göra något, kan inte sitta , kan inte gå å sova, kan bara sitta här å ha myror som kilar runt i kroppen.
är rädd att om jag inet gör nå så börjar jag tänka för mycket, börjar tänka om hur äcklig jag trots allt är...
och du finns inte här vid min sida.. vet inte vad jag ska göra, vill inte tänka på dig eftersom jag vet att du inet tänker på mig, vill inte sitta å låta maskaran rinna för dig.. när jag vet attt det inte är ömsesidigt.
Men du dyker upp hela tiden jävla SKIT.
Allt du har sagt är tydligen en löngn,  blir lessen å arg, måste man säga så fina saker för att sedan låta mig sitta och låta alla löngner bara hagla ner på mig.
ÄRLIGHET SNÄLLA.
om bara folk kunde vara ärliga nån gång skulle det underlätta så mkt, för både mig och mina närmaste.

Nu kommer tankarna, snurrandet å magknipet, 

FÖRLÅT :'(  men jag måset gö de, vill inte tänka på mina kännslor nå mer, vill känna nån annan smärta,

Built it up to watch it fall..

ful och äcklig, och vilse i mig själv.

Du dissade mig verkligen totalt idag, kännde mig onsynlig där jag satt, som att derekt det är folk i närheten, då väjler du att inte ha mig, jag vet inte vad jag ska göra, jag älskar juh dig, men så kommer det någonting som änn en gång får mig att tveka om att det kommer vara du och jag.
Förstår om du inte vill ha mig, vem vill ha en äcklig ful å fet flicka med  ångest i huvvet ? , men jag hoppades.. det är det som är jobbigt att hoppet alltid lever kvar i mig om att allt ska bli bättre.. besviken på mig själv gång på gång...
Känner mig ensamm, så äckligt ensamm.
väntar på att du ska höra av dig.. säga förlåt för idag, men jag vet att det inet kommer att komma, har vart med om det här 1000 gg men varje gg blir likadant.

Känner mig sliten å grå, tankarna samlas hög på hög går snart inte att tjorva upp dom.
Och vars tog våran hjälp vägen ?  ni som skulle hjälpa oss.. hitta tillbaka. Ni sket i oss,

Just än ordernary day.. she's sailn on her own, dont let her inside yourself..

längtar till mitt hem, vill vara där nu, känna tryggheten i just det huset.

 Har gått vilse i mig själv, mörkret är för stort att jag inte ser vägen ut, laburinten är för snårig, så jag skadar mig själv, taggarna trycks sakta genom huden.
äntligen känner jag inte den inre smärtan längre, medvetandet fökuserar sig på det blödande såret och sakta försvinner allt...

Its time to say godbye, block uup the sun and  pack up the sky, dont let my tears start to make you cry every time i try to say my godbye,.. try to stop asking why..

find comfort in pain.,

Kroppen sitter tungt mot datastolen just nu, den vilar.. skönt!

Har insett idag att våran klass är verkligen splittrad,  alla har så otroligt starka viljor, och saker slutar alltid detsamma,  dom stänger av öronen derekt man öppnar munnen och dom andra får sin vija igenom.
Är så otroligt less på att folk ska röra om i min vardag sådär, jag var nöjd för första gången, hade accepterat allt.
Långa pass, inga raster, liten lunch, trycka ihop hela schemat, enbart för att få sluta tidigare, vad är det egentligen ? vadå vad gör jag när jag ens kommer hem ?! tycker hellre om att få ta dagen med ro, slippa stressa, njuta av luchen, få hinna träffa lite folk.
Är helt slut när jag kommer hem, skolan tar verkligen alla mina krafter ibland. Och dom vill trycka ihop schemat?! förstår inte till vilken nytta det ska vara, då kommer man bara hem helt slutpumpad och går och lägger sig, tänk att få ha en lungn dag, komma hem pigg och ha energi till annat. jaja, ska lägga ner med detta nu , orkar inte bry mig, till vilken nytta ska jag ens det ?

Sitter med en jävla huvudvärk, dunk, dunk säger den!
tröstsnusar just nu med en sann vänn, vad gör man inte när man känner hjärtat dunka alldeles för hårt i bröstet med tankar som åker karusell i huvudet.

it's just tears and rain...

Jag är inget värd,  det är kännslan jag har och som aldrig motbevisats.
Det är tomt när ingen vet...



Bannsi spräcker nollan!

Tjooo, Bannsi här!

Nu har jag äntligen tvingat på emma en blogg, jag kände mig så ensamen! Men dock har hon hjärnsläpp just nu och eftersom jag promt ville hon skulle ha ett första inlägg så får jag väl ta och skriva det åt henne eftersom hon inte klarar av det själv.

Nu har skolan dragit igång och vi är sååå duktiga. Vi fick till och med beröm idag av svampen, och det är inte illa ska ni veta! Också har vi en ny i klassen, den ni. Lekt idag har vi med, jag var ormen hugo och emma hunden devil, vi brottade på marken och jag bet fantomen i rumpan, klockrent! Och självklart så var vi bäst!

Nu ska emma snart svika mig och pysa till sin pojkvän, sånt tycker jag inte om, men vad gör man? Är flickstackarn kär så är hon väl! Men jag tycker om henne ändå! Nu muttrar hon här på sidan om mig, men det är okej.

Heeejrå // Bannsi